oonlyamanda

Snacka om en toppendag i stallet!
Borstade Felixen ordentligt ute i solen idag, dammig som en råtta och fäller som tusan gör han med. Nu när det är så fint väder går dem ute dygnet runt och älsklingen går naken vilket betyder att han också blir smutsigare - men han mår tusen gånger bättre och jag slipper mocka efter den grisen!

Väl ute i skogen med Linnéa upptäckte vi såklart att på rundan vi red var en motorsågsman ute och fällde träd, kanske inte allt för smart att rida där då så.. Vi var lite busiga! Där är ett ställe där det ligger lite stubbar och pinnar så vi tog oss friheten att bygga ett tillfälligt litet hinder som vi självklart tog bort efter oss sen och oooj vad pållarna uppskattade det!

Mitch är ju en mästare på sånt där med tanke på att han gått fälttävlans-SM gaanska många gånger men babbisen, han är ju inte känd för att lyfta på fötterna! Till min förvåning gjorde han faktiskt det och tyckte att det var riktigt roligt. Sen att han ser förbannat rolig ut, är klumpig som tusan och har noll teknik det är ju skit samma - han måste börja någonstans för att lära sig. Faktiskt så rev han bara någon enstaka gång och det var för att han kom för nära vilket är väääääldigt svårt när man inte förstår att man kan lyfta på sina ben! hehe

Duktiga fina underbara älskade bästaste Felix, är så stolt över dig< 3



Hejdåpuss mammsen!

Satan i gatan vad jag flög i backen idag, eller leran får man kanske säga?
Felixen och Mitch fick ut och springa på åkern/i hagen i dag och det började med att Felixen glädjebockade lite (Observera att Babbisen aldrig någonsin gör sånt, om där inte är kor det vill säga) men det var bara så lite så där satt jag kvar. När vi skulle fatta galopp kanske tredje gången var det dags för ett riktigt ryck och enligt Linnéa, det gick för snabbt för att jag ska minnas vad som hände, så sparkade han back-ut något så in i helskotta och bom så satt jag i gräset som självklart var ganska blött. För er som rider vet ni att 500 tankar hinner gå genom huvudet på de få sekunderna och det jag tänkte var: jahopp, nu springer väl den smidiga klumpen över mig och sätter av i galopp hemåt. För Felix är verkligen inte smart och verkligen inte smidig, men oj så fel jag hade! Jag tittar bakom mig och vem står där och ser superdupermegasöt ut och bara väntar på att jag ska hoppa upp igen om inte mitt älskade hjärta? Han stod verkligen helt still, superlugn och undrade nog mest när jag skulle hoppa upp så vi kunde busa vidare. Eftersom jag inte slog mig ett dugg utan bara blev lite geggig hoppade jag upp direkt och händelsen var som vanligt redan bortblåst ur Felixens skalle, hur lugnt som helst skrittade vi vidare och sen fick han galoppa av sig lite till. Och ja! Han försökte bannemig bocka igen, men denna gången gick det inte vägen ;)



Precis här var det vi busade idag!

Prinsen fick ut och springa lite idag, även om det var minus så fungerade vägen stundvis bra och det blev en lyckad runda - bortsett från att jag trodde vi skulle dö under ungefär en minut. Någon dum jävel släppte ut sin hund lös, trots att dem sätt mig och såklart skäller den och springer efter Felixen. Vad gör mitt hjärta då tror ni? Jo, får rent frispel och sätter fullfräs-galopp nerför en isig backe - tacka gudarna för broddade fötter säger jag bara. Eftersom Felix är ganska trög så lugnade han sig fort och glömde helt bort vad som hänt, det är fördelen med att han inte är allt för klyftig - problemen försvinner lika snabbt som dem uppstår. 



Väl färdig med uteritten och allt pyssel tog jag och Linnéa in Pringlan (Linnéas ponny) och Lanza (Felix mamma) som båda ska ridas in. Lanza har dock väääldigt många fler år på nacken så hon har inte alls samma lugn som Pringlan har men jag är ändå nöjd med det lilla! Vi hängde lite, tjoade och viftade lite och det gick faktiskt väldigt bra. Linnéa tilll och med satt upp och skrittade ett varv på den fläckiga - det tyckte jag var superbra! Nu kan det bara fortsätta framåt sakta men säkert.

Hur glad blir man inte när ens vackraste prins kommer galopperande när man ropar på honom? Jag tror faktiskt han har saknat mig himla mycket också, det är ju klart att man saknar sin kärlek när man inte träffats på fyra dagar!

Det blev i alla fall en tur barbacka med fleecefilt i skogen och eftersom det är halt + risk för styltor blev det bara skritt och en del trav. Hjärtat mitt kommer bli såååhääääär glad när snön försvinner och han får springa på som vanligt igen. Jag är kanske lite väl larvig men när det kommer till Felixen är jag väldigt försiktig och riskerar inte att han skadar sig.

Väl hemma skulle Linnéa fortsätta pynta och fixa med sin sockerkaka som hon satte in i ugnen innan vi begav oss. Vilken pärla hon är i köket min "lillasyster"! Riktigt fina blev kakorna, hehe.... Tycker faktiskt att hon är väldigt kreativ och duktig :D

Vilken känsla!
Så härlig Felixen kändes idag har han nog inte känts innan. Han var så lätt om fötterna, hade inte ont alls och fick ett helt annat tramp. Bara att han inte klättrade och klängde längst staketet för att gå på det lilla, lilla gräs som finns längs med uppfarten kändes skönt, nu trampade han på som om han gick på bomull nästan. 

Eftersom det var mörkt som natten när jag, L och C gav oss ut med hästarna i skogen blev det ingen fartfylld åktur. Jag lät Felix visa vägen eftersom jag i mellanåt inte ens kunde se om vi var på grusvägen eller på väg rakt ut i skogen... Stackars min prins som var piggelin efter nästan en och en halv veckas vila och som trodde att han skulle få galoppa en massa idag, men icke sa nicke - det sparar vi tills på söndag. I morgon tror jag faktiskt att hjärtat mitt ska få arbeta lite ordentligt i padocken, så länge den är mjuk det vill säga, han har sluppit undan det jobbiga arbetet lite för mycket på sistonde ;)

Jag känner mig såhäääär duktig och sååååhär glad idag, varför? jo:
Felix är helt bra i sin fot, dock är han fortfarande ömfotad som tusan men det blir bra när han får skor i morgon. Det blev en låååång skrittrunda idag och minilite trav där vägen var bra och det kändes verkligen kanon, Felixen var verkligen toppad!
Och duktig är jag för att jag först körde morgonträning och sen cyklade 9 km till stallet och 9 km hem, ooppa taggad blir man! 
Nej, nu ska jag pysa på kalas. Är speedad som sjutton, vet inte varför heller... Tjao!

Tjillevippen!
Det blev en liten kvällspromenad med Felixen igår, inte särskilt lång men han fick i alla fall komma ut. Min prins ska snart få skor på fötterna också, för första gången! Han har blivit superömfotad nu när han kommit igång och går så mycket i skogen så det är dags nu. Håller vi oss på plan mark går det bra men grusvägar funkar inte, eftersom det är så ojämt och mycket sten som kan "sticka" i hoven.
Igårkväll var han inte halt när han fick gå på asfalten men när vi kom in på grusvägen märkte jag direkt att det inte var populärt, så då vände vi och gick hemåt istället. Eftersom där är en hel sjö med vatten i en av hagarna tänkte jag att Felic skulle "vattentränas" och få plaska lite eftersom vi har haft några fighter om vattenpölarna i skogen (som han för övligt gett sig med och slutat bråka om nu) men vattnet i hagen var så klart inga problem, han tyckte bara det var himla roligt och gott med massa vatten! Dock blev jag blöt i gummistövlarna och lite överallt, men det gör ingenting. Min fina knasboll.

Min älsklings-felix har gått och blivit halt, så klart...
Med tanke på att det var plusgrader idag och Felix är igång på riktigt så tänkte jag att han skulle få hoppa lite idag, han har trots allt inte gjort det på ett tag och han tycker faktiskt det är ganska roligt men svårt. 
Redan när jag tog in Felix från hagen var han lite små-negativ, jag vet inte om det berodde på foten eller inte men i alla fall. När vi kommer ut på ridbanan senare tycker jag att han känns himla lustig i framkärran och han "vaggar" ovanligt mycket med halsen (ni som sysslar med hästar vet vad jag menar). Han visade dock inga tecken genom att vara negativ och visa smärta utan han kändes bara mysko. Jag sa till Ida att det inte kändes bra och hon bad mig trava - harre jisses vad vrålhalt han var i traven, jag saktade av lika fort som jag började trava. 
Han var pyttelite varmare i det ena benet än i det andra men visade inte alls att han hade ont när jag tittade och klämde, det kan ju vara en hovböld som är påväg men vi vet inte riktigt. Han ska få vila i några dagar nu så får vi se om han blir bättre min lilla prins. Så nu blir det bara massa mys och kvalitétstid några dagar framöver.


Köttbullen i somras när han hoppar "högt" för första gången, kanske inte världens bästa teknik men han tycker det är roligt och väldigt svårt.

Godkväll!
Eftersom pappa och C kom hem från England idag så bestämde jag och lillasyster oss för att ha en fin middag färdig när dem kom hem. På border serverades kycklingsallad, pasta, vitlöksbröd och turkisk yoghurt. Dock skippade jag både pastan och turkiska yoghurten och ersatte det med keso, varför undrar ni då kanske? Pasta innehåller snabba kolhyderaterna och därför försöker jag att undvika det så mycket det går, långsamma kolhyderater är bättre eftersom dem påverkar blodsockernivån långsammare och under en längre period istället för att ge en "snabb kurva uppåt". Och ja, keson den är helt enkelt kaolrisnålare än vad yoghurten är. Nu blev det matsnack igen, ska ta mer om det i ett annat inlägg, det var ju faktiskt Felixen jag tänkte berätta om nu.. 

Felixen var hyfsat fin idag. Jag försökte rida genom honom och få honom loss från handen eftersom han har en tendens att hänga sig där när det blir för jobbigt och han inte orkar arbeta själv, typiskt hästar som inte har kunskapen och orken att bära sig själv. Efter en stund gick han bra och mot slutet gick han faktiskt riktigt fint utan att jag behövde hjälpa till särskilt mycket. Galoppen var där emot jobbig men underlaget i padocken är tungt som sjutton så jag vill inte kräva att han går i form där inne än. Efter passet mös vi rundor lite och tränade på våra tricks vi kan - på två av bilderna ser ni buga och kramas, dem andra två är bara mysbilder.




Världens snällaste och mest underbara varelse.


En liten kram är alltid mysigt, stretching och kel på samma gång är kanon.


Här är prinsens väldigt graciösa bugning, det tar sig sakta men säkert!

ajajaj min roompa!
Felixen skulle få hoppa över en liten stock som låg för vägen idag men i samma ögonblick som han lyfte benen och var påväg över ångrade han sig och totaltrillade och gick omkull framför stocken. OKEJ, detta lät mycket mer blodigt än vad det egentligen var... Men, jag trillade över halsen och över på andra sidan med rompan rakt i marken.  Fast jag lyckades hålla kvar i tyglarna så min älskling inte fick för sig att springa hemåt efter han rest sig, det värsta jag vet är när hästarna kommer lösa och springer hem. Den paniken och rädslan man får för vad som kommer att hända dem på rallybanan hemåt är nog den värsta som finns. 

Ingen av oss skadade sig i alla fall, huvudsaken är att min bäbis förblev hel.. Mig själv skiter jag verkligen i i såna lägen. Faktiskt så reste sig Felixen bara upp igen och tittade på mig som om jag var rent knäpp i skallen som låg där och undrade nog mest bara vad som hänt, han är ju trots allt ganska trög. Men vi fortsatte uteritten hemåt med Linnéa och Mitch och resten av resan gick tryggt och bra, förutom att vi var nära att stöta ihop med kossor men det lyckades vi springa i från! Felix är verkligen grymt rädd för kossor och jag orkade inte ta den fighten i dag, haha. världens knäppaste men bästaste häst <3


världens finaste, världens vackraste, världens underbaraste, världens bästa, världens härligaste, min andra halva, min prins.

Idag var det dags för ponnyridning i Hässlehom centrum med stall annorlunda! Jag kan ju inte påstå att det var så där superduper varmt ute och just nu önskar jag lagom mycket att min nya ridjacka kommer i veckan så jag slipper frysa röven av mig hela tiden...

Förresten så var Felixen kanonfin idag och han gjorde sin första ordentliga bugning någonsin! Har tränat det enda sen i somras och var beredd att ge upp när han plötsligt låg där på knä och såg allmänt glad ut, gissa om jag blev stolt över min babis? Dumma häst, jag hatar att jag älskar dig

Hallosan!
Idag har det varit en helt vanlig dag i stallet. Felixen, min älskade prins skötte sig superduperbra och gick faktiskt i ganska fin form stundvis, peciellt mot slutet började han få riktig kläm på det. För er som inte vet är han enbart riden regelbundet sen i somras då jag började pyssla med honom så han är ganska ny i planeten på det mesta. 

Linnéa ville tvunget åka skottkärra när det var matdags så amanda fick agera lektant och köra runder på barnen, fast tillslut tippade jag av dem på gårdsplanen måste jag erkänna... Och seeeen, då skulle hon pynta mig och Felix för att ta fina julbilder, hehe.