oonlyamanda

Jag säger det redan nu:
Är det någon som tänker klaga och klanka kan ni dra redan nu, denna bloggen är inte till för att tillfredställa er utan mig. Jag skriver för att jag mår bra av att skriva av mig. Vill ni inte läsa mina tankar som visserligen är skrivna i gåtor så är det helt okej, jag säger det nu så att ni ska veta att jag inte bryr mig om vad ni tycker..


Jag blir så trött på allting och jag vet att jag låter som att det är förbannat synd om mig, men nej det tycker jag faktiskt inte. Det tär så fruktansvärt mycket på krafterna att ständigt stöta på problem. Man lyckas ta några steg framåt, börjar känna att allting går bra och sen blir det så här. Man trillar tillbaka ett steg igen.

Jag blir så jävla förbannad på det omogna beteendet som vissa vuxna människor visar, människor som påstås vara en förebild för oss. Vad är problemet med att bara fejsa verkligheten och rätta sig efter den? Visst har eller har vi alla haft en jädrans massa brister men det är väl inte svårare än att lägga hjärta och själ på att bättra det?

Samvete kallas det faktiskt också, och var fan har ni/du gömt det? Jävligt långt iväg i alla fall. Vi ska behandla med respekt men vad får man tillbaka? Jo, en satans massa skit.

AAAAAAAAH, väx upp..
Förlåt för agresivt inlägg, men jag är verkligen INTE på humör just nu.